När jag var 12 år så förlorade jag min oskuld...inte till vem som helst utan till min egen bror..Jag visste att det var fel, att det var något som inte fick hända, men ändå la jag skulden på mig själv...det var ju ändå jag som lät det hända.. eller?

Han sparkade mig, gjorde mig så illa så vissa dagar kunde jag inte röra mig utan jag bara låg hemma i min säng och grät. Hade jag gjort mig förtjänt av detta? Hade jag bett om det på något vis?

våldtäckerna hände minst 3 gånger i veckan under ett års tid ungefär, sen träffade jag min dåvarande kille och då slutade allt.

Jag teg om allt, har bara berättat för 2 personer och det har jag gjort nu, det senaste året...

Idag sitter jag och tänker på om det fanns något som jag hade kunnat gjort annorlunda och hur jag än vrider och vänder på det så kommer jag aldrig fram till något bra...